Blev ingen promenad. Vädret är piss och likaså mitt humör. Bjöd in lille bror istället. Han är min privatfotograf. Vi gjorde några små projekt istället för promenad. Lika kul varje gång. Önskar att jag kunde fatta Ps lika bra som han gör.
Lite smakprov på resultatet…
Bilderna ser dock konstiga ut tycker jag… helt ihopatryckate… men det kanske bara är jag som tycker… om ni också tycker så… så ska det inte va det. Men det fattar man kanske.
Funderar på hur nätberoende jag egentligen är. Jag är ju inne och stirrar på alla bloggar minst 100 gånger om dagen… har jag tur har nån skrivit något max 4 av de 100 gångerna. För att inte tala om Face… där är jag också inne artonmiljoner gånger och stirrar på precis samma sak som förra gången jag loggade in. Suckar och loggar sedan ut igen.
Men frågan är ju om jag egentligen har ett behov av att logga in så många gånger eller om det bara beror på brist på annan sysselsättning… tror snarare på det senare.
Dagen igår var sjukt lång och seg. Hade inget vettigt att göra… visst vi va ute två gånger, grejade lite här hemma och träffade Maria lite. Men ändå en väldigt lååååång dag. Vill inte att denna dag ska kännas likadant. Är toktrött på datorn så överger den med jämna mellanrum… men ändå lyckas jag landa här i slutänden när jag inte vet vad jag ska göra.
Har ändå gjort lite idag. Tvättat, plockat i och ur diskmaskinen, hängt tvätt, sorterat ut alla kläder som var försmå för Nelis, vikt om alla hans kläder och sorterat i lådorna, kokat alla hans nappar, vikt tvätt. Men ändå går dagen sååå sakta. Piss
Har bestämt mig för en lååång promenad efter lunch. Men tyvärr så är ju inte vädret det bästa, men det skiter jag i. Jag/vi ska ut och fördriva tid… så är det bara.
Fattar inte… idag och igår när Niklas har kvällstjänst då är det absolut inget på schemat… men imon då är det helt tjockt på schemat. Varför kan inte roligheterna fördela sig lite så man slipper veta allt om allas statusrad på face?
Kom igen nu dagen… bli lite rolig!
Melissa Horn på spotify som låter underbart i lägenheten… dock blir hon helt apropå inget överröstad av en ful liten mjukishund som gapar… “ÖRA! BLÅTT ÖRA!” å som om inte det var nog så kan den jäkeln långa sånger också som förstör låtarna än mer… “BAKA, BAKA LITEN KAKA. RULLA DEN, PRICKA DEN OCH SCHUSCH IN I UGNEN!”
Vadå SCHUSCH?! Det heter skjuts. Borde inte tanten som spelar in sin röst på barnleksaker ha gått hos talpedagogen och lärt sig prata ordentligt? SHIT vad det stör mig.
Nu…
Spotify – Hästpojken – Gitarrer och bas, trummor och Hat…
Helvetes Nallen kontrar med “JAG HAR TVÅ ARMAR, JAG HAR TVÅ HÄNDER, JAG HAR TVÅ BEN SOM HJÄLPER MIG ATT STÅ…” “KRAMA MIG!”
Nej jag tänker faan inte krama dig… men jag tänker däremot gå fram till dig och trycka på OFF.
HaHa kan du ha din jävla nalle.
Anna vs. Nallen 1-0
Nehe förra inlägget var ett test… ville inte funka som jag ville… HMmm… testar med detta då.
Dock ska jag göra det som står i förra inlägget, det var inte ett test.
Jahopp nu har jag gjort det igen. Va verkligen inte tänkt så, men inget är ju skrivet i sten. Vet ju inte ens om de vill ha mig.
Blev så inspirerad av min ansökan till sommarkursen att jag tänkte “Vafaan kan väl läsa i höst också om jag inte får jobb” Så återigen knappade jag in mitt lösenord på studera.nu och kollade vad hösten har att erbjuda i form av vidareutbildningar för en sån som mig.
Kom fram till att distansutbildningarna var ingen idé att satsa på. Fanns ingen som låg tillräckligt nära eller hade tillräckligt få träffar för att det skulle funka. Så fick kolla utbudet på skolan här. Å *klick* *klick* så har jag nu sökt:
Ingen aning om jag vill läsa till hösten. Men nu är de ju iaf sökta, sen behöver jag ju inte tänka mer på det förens jag vet om jag kommer in eller inte. Hoppas naturligtvis på att nån ska ringa och stoppa ett jobb i handen på mig… men om det inte sker kanske detta kan vara en lösning. Den som lever får se.
Sitter här i regnet och undrar om vädret någonsin ska bli bra igen. Vill jobba, vill sysselsättas och framför allt vill jag ha sommar.
Har funderat på att jobba i sommar. Men det går inte. För att kunna jobba i sommar måste jag nämligen gå bredvid i vår och det funkar inte för då är Nelis för lite för att få va på dagis och Niklas pluggar ju så han kan inte ta honom.
Så jobb är uteslutet. Men däremot fick jag för mig att jag kanske kan plugga lite. Det skulle va kul. Behöver ju inte vara nått som är nyttigt utan bara nått som är kul. Så infallet ramlade på mig och jag sökte precis en sommarkurs i vectorgrafik. Weiii! Kan ju inget om det, men har flertalet gånger bett bror att lära mig… vilket han också försökt… men jag fattar aldrig. Så det här kan bli spännande. Hittade även kurser i CAD ritning som lockade… men det blev det inte. Dock är ansökan skickad för sent. Men finns det platser kvar så har jag ju en chans ändå. Bara vänta och se.
Spännande!
Idag blev Cornelis 9 månader… Grattis till honom (å till lilla Leo också). Detta firades naturligtvis med en ballong (eller så råkade det helt enkelt bara vara så att han hade en ballong just idag) Å som alla andra månader kommer här en månadsbild…
För att fira dagen lite extra så testade Nelis att ta sig upp för en trappa för första gången. Å det gick grejt… Hela trappan på egen hand, dock med famo som fallskydd bakom. Men han fattade hur man gör väldigt fort och som sagt HELA trappan på egen hand. Dutti liten.
När vi ändå var hos famo o fafa så passade vi på att gå till parken och gunga för första gången. Har velat testa detta länge, men då de använt våran gunga på gården som dumpningsplats för snö så har det inte blivit av… tror dock att den också kommer fram snart. Då ska vi springa dit, för gunga var nog en rolig grej. Inte riktigt säkert om det var kul… men vi tror det.
Plockade även med mig lite björkris hem som ska stå och se fint ut och få små blad. Men insåg nu att det ser ut som jag plockat med mig hela björkskogen hem, måste nog minska den lite.
Imon blir det Jerusalem och besök på Broddway.
Idag blir det inte mycket skrivet här. Vill inte. Orkar inte. Känner inte för det. Hjärtat är tungt idag. Men våren är här. Gick hem från T2 idag, känns bra. Niklas ska bort ikväll så det blir jag och sorken. Fattar inte hur det ska gå till. Är dängtrött och har absolut ingen aning om hur jag ska ta mig ur soffan mer idag.
Jag vet inte vad jag försöker inbilla mig själv. Har många gånger försökt få det till att jag är en ung mamma… men hallå det är jag väl inte. Det är ju toknormalt att skaffa barn när man är 25.
I helgen när jag träffade släkten insåg jag att jag inte träffat några av dem på 10 år… vilket innebär att jag måste va massa gammal eftersom jag inte trodde jag var mycket äldre nu än då. Det är alltså 10 år sen jag började gymnasiet… jisses känns ju som det va nyss.
Å idag har jag fått mail om två frågeformulär. Snäll som jag är hjälper jag till och fyller i dem. På båda två ska man skriva sin ålder, med alternativen ¤20-24 eller ¤25-29. Å helt omedvetet har jag båda gångerna velat klicka i rutan för ¤20-24. GAHHHHH! Vad är det för fel på mig? Kan jag inte bara inse att jag inte är 24.
Jag har blivit inspirerad av Malin och Jennifer och skaffat mig en “Tyck till” rad. Vet ju att det iaf är några som läser min blogg men inte många som kommenterar. Men inte kan det vara så svårt att klicka i en ruta med vad man tycker om ett inlägg. Å självklart så uppskattas fortfarande kommentarer.
Tyck till NU!
Igår kom den på posten. Efterlängtad och älskad redan innan den kom. Heting som levererade den också. =)
Cornelis har nämligen köpt en paraplysulky. En McLaren så att den ska gå räcerfort. Toksnygg och jättesmidig. Nu är det bara att vänta på att all jävla snö och grus ska bort från vägarna… sen ska här åkas sulky.
Till Cornelis stora förtjusning så hade den regnskydd också. Kanonbra som fotstöd.
Jag drömmer inte mardrömmas ofta. Men det förekommer dock mycket oftare än för andra som jag pratar med. Fattar verkligen inte varför jag drömmer dem.
För många år sen när jag va massa depp och livet inte var kanon drömde jag mycket mardrömmar. Krig varje natt. Försökte alltid komma undan. Skydda mig, min familj, mina vänner. Men kriget kom alltid närmare och närmare. Det var så verkligt att jag på morgonen vaknade och var tvungen att ringa de närmaste för att se så att de levde. Fruktansvärt var det. Kan fortfarande se den leriga skyttegraven framför mig, som jag varje natt försökte ta mig till och gömma mig i.
Men nu då? Jag mår inte dåligt. Är inte direkt stressad… jo kanske över pengar och jobb. Men trodde inte att jag var så stressad.
Allt började med att vi (vet inte riktigt vilka vi var, men antagligen nära o kära) såg en man som gick bärsärkargång med sin bil. Körde över massa människor. Jag ville hjälpa. Men nån sa att jag inte fick för då skulle han köra över mig med. Men han såg oss, kom efter oss och slutade aldrig jaga oss. Lyckades aldrig hjälpa de människor som låg där halvt överkörda. Vi gömde oss på nån båt. Försökte skydda oss och skaffa vapen. Men fanns inga. Vi viste att han skulle komma och försöka ha ihjäl och i den rädslan befann sig hela drömmen.
Vaknade med värk i hela nacken och axlarna. Spänt mig som en tok. Försökte somna om men så fort jag stängde ögonen och somnade så var samma dröm tillbaka. Usch fy och blä!
Somnade tillslut om men fick dock nöja mig med att drömma om den här förbannade gubben hela natten. Nelis vaknade kl 6 som vanligt. Trodde jag skulle kolavippa så trött var jag. Men låg som vanligt i min säng och halvsov medan han lekte. Halv 8 brukar han tröttna och så även idag. Då brukar det vara dags att gå upp. Tog upp honom ur sängen o la honom hos mig lite för att kramas. Å då hände det! Helt underbart. HAN SOMNADE OM PÅ MIN ARM! Har ju typ inte hänt sen han va pyttis. Så nu fick jag sova en stund till ändå i trygghet med min lilla riddare på armen som skyddade mig… å tro mig, jag sov som en liten tok utan mardrömmar.
Det måste vara nån i Hjo som har grymt tråkigt… hittade en till annons på blocket… de kanske håller på o rensa kylen… vem vet.
Pris: 5:- Hjo: Visa var
Hej. Vill nu sälja 1 liter mjölk. Känner att jag inte har behov av den längre. I övrigt. Gott skick & bra smak. Kort datum 23/3/10 därav bättre pris än i affär. Snabb och smidig affär så kan pris diskuteras och jag skickar även med orginal Ica påse som den kom i! Kvitto finns och den är inköpt på Ica i Hjo den 19/3/10 av försäljaren Åsa. Kan tänkas bytas mot nyare model så som Hjo mejeri mjölk eller något i eco serien. Tack för snabb och smidig affär. MVH johan à
Hittade en väldigt rolig annons på blocket.
Pris: 40:- Hjo: Visa var
Hej!
Detta sorliga ögonblick har nu kommit när jag ska ta farväl av min prästost.
Osten har varit min trotjänare i vått och torrt i ca 2veckor nu.
Men tyvär får han inte plats längre pga tillökning i Kylskåpet.
Skicket på osten skulle jag väl säga är näst intill utmärkt!
en stark gul färg som nästan gör mig tårögd och en blandad smak av livets goda!
Den håller sig i ca 2veckor till med rätt temp och omsorg.
Jag skulle vilja se att min ost hamnade i goda händer efter köp.
Någon som har tidigare erfarenhet av svensk kvalitets ost eller någon som ofta besöker kyletskåpet några gånger om dagen.
obs.
Jag har kört en test skiva för att avgöra pris och kvalitet!
och så till priset, Jag skulle vilja ha 40kr för den.
med tanke på kvalitet och skick så är detta ett kanon erbjudade.
Reservation för ev tryckfel. Sortimentet kan förändras utan
förvarning och jag reserverar mig för ev slutförsäljning av osten.
ev byte/finans 20% kontant 3, 95% ränta ex: 750kr/mån x 48mån eller 0kr kontant och 7, 45% ränta med SMS LÅN
lägg en kommentar på www.ingenting.me så hör jag av mig!
HAHA! Mycket kul… tänk jag som har så nära till Hjo kanske skulle köpa den. =P
För ett tag sen… eller t.o.m. innan nyår för att vara lite mer exakt… ställde vi oss i kö till dagisplats för Cornelis. Tydligen bör man söka 6 månader innan man vill ha platsen… men kan ändå bli utan eller få en skunkig plats hos nån dagmamma som utfodrar barnen med fil och flingor varje dag, varje måltid. En sådan placering är inget vi önskar. Själv är jag ju fortfarande rädd för filmjölk, vill inte utsätta min son för samma sak.
Vi sökte till hans födelsedag, väl medvetna om att denna infinner sig mitt i sommaren och att de inte tar in barn då. Men en vän sa att detta gav dem förtur på kön. Så självklart sökte vi till 28 juni.
Fick bekräftelse på att ansökningen hade kommit in och registrerats men att de hade flyttat vårat ansökningsdatum till 1/8 eftersom de inte tar in några barn på sommaren. Jaha nehe joho!
Pratade men min vän igen om detta som absolut tyckte att vi skulle skicka ett mail och säga att vi vist vill skriva honom från sommaren för att få förtur. Tyckte detta kändes lite pushigt, men vad har jag att förlora.
Skickade ett snällt mail där jag förklarade situationen och samtidigt frågade om det stämde att barn som söker plats under sommaren, när de inte tar in barn, får förtur på höstens platser.
Fick svar på detta mail med:
“Jag ändrar önskat placeringsdatum till 100628.”
Vad innebär detta? Detta var allt som stod i mailet. Innebär det att hon bekräftar att jag hade rätt om att man får förtur i kön? Eller innebär det att hon helt enkelt bara skrev det rätta ansökningsdatumet för att vi inte skulle tjata? Jag fick ju aldrig svar på min fråga. Bör jag maila igen och säga att jag faktiskt inte fick svar på frågan? Om jag mailar igen kommer jag hamna på nån svartalistan då så mitt barn aldrig får en dagisplats? Jag har ingen aning… fattar inte alls.
Jag är en väldigt impulsiv människa. När jag kommer på att jag vill göra nått så ska det hända nu.. eller gärna nyss. Framförhållningen i mitt liv är inte den bästa. Tänker hela tiden “jaja, det löser sig… kan ta det då”. Men nu äntligen har jag varit lite duktig och haft lite framförhållning.
Det är ju så att ångesten inför arbetslöshet börjar krypa på mig. För sanningen är ju den att jag till hösten antagligen kommer stå som arbetslös. Inget konstigt i det egentligen, det har jag ju gjort förut. Men denna gången gör jag det med en utbildning i fickan, vilket känns lite konstigt. Det innebär ju att jag ska söka de jobb som stämmer på min utbildning.
Iaf… arbetslös… inga pengar… a-kassa? Hmmm
Vet ju inte om jag kan få a-kassa då jag egentligen inte har jobbat speciellt mycket. Men å andra sidan har jag ju pungat ut alla pengar jag har till kommunal varje månad och faktiskt betalat för att få va med i a-kassa… men ändå kan man bli nekad. Jävla skit! Undrar verkligen varför man betalar egentligen.
Oron ökade så jag bestämde mig för att ta reda på lite fakta. Ringde kommunal… de hade ingen aning… ringde a-kassan. Bitter pojk svarade, dock hjälpsam. Förklarade situationen. Mammaledig… pluggat… bara sommarjobbat… nej inga extrajobb under terminen… pluggat lite till… gått på timmar… sommarjobbat… pluggat lite till… ströjobbat… sommarjobbat.
Ja så ser det ut. Detta innebar att han nu vill att jag ska ta fram arbetsgivarintyg från alla jobb jag haft sen 2004 för att ens ha en chans att få några pengar överhuvudtaget. Tack tack! Så nu har jag lite att göra kan man säga. Än roligare att ringa till alla jobb och försöka förklara vem man är och att man faktiskt har jobbat där… 6 år sen i 8 timmar och måste ha papper på det. Jippi! Jag kommer bli sååå poppis.
Plus att jag måste visa intyg på studietid tydligen… hur gör man det? Har ju både Växjö universitet, vuxenskolan Skövde och Högskolan i Skövde under denna period. Hmm…
Nej bara till att sätta igång. Känns som detta är ett projekt som kommer ta lite tid. Å jag som är rädd för telefoner… skitans.
Efter långa och många diskussioner har Polanski nu kommit fram till att hon vill ha upprättelse. Det har visat sig att den fina bilden på snödroppar trots allt var tagen i år. Men som sagt många missförstånd på vägen gjorde att jag uppfattade det som hon skickat en gammal bild.
Nu vill kvinntimret alltså ha upprättelse. Lite kul. Känns ju nästa som nån ynka faktiskt bryr sig om vad jag skriver i bloggen. Bad henne skicka en bild på sitt fina face som jag kunde lägga upp jämte upprättelsen.. men hon kontrade med mer vår. Så naturligtvis måste jag nu visa hur mycket vår det är i Svearike (i vissa delar av riket iaf).
Jag fattar inte. Helgerna bara svuchar förbi. Man skyndar så mycket på veckorna för att komma till helgen, så när den väl kommer hinner man inte bromsa in tillräckligt mycket för att uppleva den innan den är över. Jag tycker fortfarande att man borde jobba två dagar och vara ledig fem. Det hade varit mycket trevligare. Men med samma lön naturligtvis.
Helgen var iaf mycket trevlig trots att den sprang förbi. Efter fredagens inlägg så var det faktiskt inget mer som gick snett. Vi mysade ned oss i soffan och bara va. Tände ljus och tyckte om varandra.
I lördags var vi på 80 års kalas… igen. Två 80 års kalas på en månad. Undra om det är en trend eller om det säger nått om vårat umgänge. =) Gör det nog inte. Det säger dock att min släkt är mycket äldre än Niklas. För det första kalaset var hans farfar… och det känns ju helt normalt att ens farfar fyller 80. Men i lördags var det min faster och det kanske är lite kontigare. Men så är det iaf.
(PAUS! Bajsblöjebyte)
I söndags hade vi fusk våffeldag hos Therese. Hon är inte hemma på torsdag så vi passade på innan hon åker. Dock han vi en snabbis på stan innan med svärisarna. De ville köpa skor till sorken, men vi hittade inga som passar en liten man som inte riktigt kan gå än. Blev istället en cool vårjacka med ljusa jeans och tillhörande scarf. Lovar att han kommer bli snyggast på gatan.
Tillbaka till våfflorna… Jag har alltid intalat mig själv att jag inte gillar våfflor. Trodde verkligen inte att det kunde vara så tokgott. Skitans vad inte bra det var att äta så många när jag lovat mig själv att äta max två. Kanske blev nått fel på hjärnkontoret och så råkade de sätta en 1 framför min lilla snälla 2a. För kan lova att det blev många mer än två, skitans.
Å som sagt även denna helg blev det söndag kväll allt för snabbt och ångesten inför ny vecka infann sig trots att jag inte ska gå till nått jobb.
När Niklas var i Boden började jag skicka bilder till honom varje kväll på Cornelis, med en godnatt hälsning från Nelis till pappa. Å då tog jag inte en vanlig bild på honom vaken innan han gick och la sig. Nej… inget kul i det. Istället tog jag ett kort på honom när han somnat. Han sover alltid på massa roliga sätt. Tänkte att jag skulle dela med mig av det roliga. Ska försöka pilla in en ny godnatt bild varje kväll… om jag lyckat komma ihåg vill säga. Men ska verkligen försöka.
Här kommer dagens…
GOD NATT!!
Idag har Malin skrivit nått så bra i sin blogg. Hon skriver iof roliga och bra saker varje dag… men idag är det nått som alla borde tänka lite extra på. Å jag måste erkänna att jag håller med henne ända ut i fingerspetsarna. Hon har sååå rätt och jag förstår inte varför människan inte själv får bestämma över sitt liv i denna fråga. Vad tycker ni?
För er som inte orkar klicka på länken så kommer hela inlägget här:
Tänk dej att du är sex år.
Du har en ärftlig sjukdom.
Får en tumör i halsen.
Opereras, men blir totalförlamad.
Kan endast le, nicka och prata.
Du ligger på en rullbrits dagarna i ända med livsuppehållande hjälpmedel. Respiratorn vakar över ditt liv. Utan den kan du inte ta ett endaste andetag.
I 26 år har du haft det så.
26 år!
Är det meningen med livet?
Råder en hysteri angående detta just nu. Kim 31 år, är kvinnan som det handlar om. I början kunde hon vara ute och göra saker som hon mådde bra av, gå på disco med mera. Men under de senaste åren har hon blivit sämre och sämre, hon har inte orkat vara ifrån sin säng. Har smärtor i kroppen som hela tiden förvärras. Ligger där dagarna i ända, hemma i sin lägenhet med två assistenter dygnet runt.
Runt julas tog hon sitt beslut. Hon vill slippa detta, vill lämna allt innan hennes hjärna lägger av och kroppen bryts ner totalt. Så länge hon är medveten om sin situation. Har skrivit en vädjan till Socialstyrelsen och det blev hej-dundrans-liv-och-kalabalik.
Hur gör man i detta läget?
Sveriges lag säger att det inte är okej med aktiv dödshjälp.
~
Jag kan lätt ställa mej i det hörnet av klassrummet som motsvarar: för aktiv dödshjälp. Helt klart. Men - det ska skötas korrekt. Klart det kommer finnas anhöriga som “missbrukar” systemet om lagen skulle ändras. Arv med mera.
Det hela ska utredas noga i varje enskilt fall. Patienterna skulle få ansöka om aktiv dödshjälp. Det är så mycket som spelar in i detta läget.
Och vem ska utföra handlingen? Läkarna? Anhöriga? Personen själv vore ju det optimala, men i de fallen där det inte är genomförbart, hur göra då?
Jag tycker att om det inte ligger några psykiska problem i bakgrunden så ska patientens egna värderingar och beslut slå hårdast, inte läkarnas, politikernas eller Socialstyrelsens. Det är ju inte dom som ligger där i sängen och lider. I åratal.
Varje person har ett eget val. Har man en cancersjukdom kan man avbryta sin behandling och leva så länge kroppen orkar. Då är det helt plötsligt okej. Men när det rör sig om en respirator så blir det ett annat läge..?
Man har inte rätt att tvångsbehandla någon, förutom när det gäller psykisk tvångsvård.
Men att låta denna Kim (och alla andra i samma sits) ligga i sin säng dag ut och dag in medans hon lyssnar på respiratorns in- och utblåsningar och allt hon vill är att slippa lida! Är inte det att tvångsvårda någon?
Svar: JA!
Hon blir inte bättre, bara sämre och sämre. Jag tycker det vore helt rätt att utreda detta fallet och låta denna kvinna få sin vilja igenom. Hon har levt 26 år med totalförlamning, jag kan förstå att man inte pallar med läget längre. Hon vill inte längre lida. Hennes anhöriga har erbjudit sig att hjälpa henne, men i dagens läge får de fängelse för det. Mord.
Hon vill sövas ner innan respiratorn ska kopplas ur. På så sätt upplever hon inte kvävningskänslorna. Helt förståligt. Vad är det att tjafsa om egentligen?
I bland annat Schweiz finns möjlighet att avsluta sitt liv. Lagligt. Kan man inte göra det själv hjälper läkarna till. Patienten får en dödlig dos av sömnmedel och somnar in efter ett par minuter. Assisterat självmord som bara genomförs om patienten har velat det under en lång tid + är i fullt medvetande.
Jag tycker det är helt okej om det sker av rätt anledning och egenfattat beslut. Personer som har haft ett långt lidande och anser inte vilja vara som ett kolli eller vad det nu må vara. Tänk alla dom personer som lider av t ex MS. Sjukdomen som bryter ner hela kroppen. Förstör och förtvinar. Finns inget bot. Bara en utväg. Å den stupar på rätt bra. Om en MS-patient beslutar att han/hon inte vill uppleva den sista tiden utan vill hoppa av tåget så länge den mår “bra” ska den inte få det då? Måste hon/han plågas med kramper och kvävningsupplevelser bara för att det inte är lagligt att få hjälp att dö? Bara för man inte själv kan pilla i sig de där medicinerna ska man inte ha den chansen? Ordet empati används mycket i denna debatten. Men jag anser att ordet används i helt fel mening. Empati är inte att låta patienten fortsätta sin kamp och lidande. Empati är att låta dem slippa lida i detta sammanhang.
Sen finns det alltid en annan synvinkel. Om det istället skulle vara sonen Peter som har sin gamla mamma Agda på ett hem och vill låta henne somna in, har vi ett helt annat läge. Visserligen kanske hon är svårt dement och ligger som en grönsak i en säng dagarna i ända men… hade hon inte även ett par mille på kontot..? Där har vi ett problem. I sådana lägen är det svårbeslutat och bra mycket mer invecklat.
Men, som sagt, en person som länge har haft denna vilja länge och som är i sitt fulla sinne, anser jag borde få hjälp och rätten att ta sitt liv.
Helt klart!
Jag fattar verkligen inte. Det är nån jäkel som vill åt mig. Tror snart att jag ska ställa mig jämte de här konstiga gubbarna som går runt med skylt som säger “domedagen är nära”. För det går faan inte uppåt i mitt liv.
Hela dagen har varit emot mig. Först gick strömmen på morgonen. Gjorde inte så mycket för det var ju ljust ute, men bredbandet la ju av och då blir jag hysteriskt handikappad. Men elen kom tillbaka ganska fort.
Sen försvann varmvattnet. Ingen dusch där inte. Niklas ringde help desk… som inte viste vad det var för fel, men de viste att det va fel. Jippi! Men nu är det kväll och det verkar som att de hittat felet tillslut. För nu är det varmt sägs det.
Niklas skulle betala besiktningen som är snart. Nehe då fanns inte vårat bokade datum. Det var nån annan som var bokad på våran tid. Mycket konstigt för när vi hade bokat den på nätet så ringde Niklas och kollade med dem så att det hade blivit rätt och det hade de… men neeee. Ingen tid till oss. Kul eftersom Niklas har bejärt tjänstledigt för att kunna åka och besikta bilen. Va tvungna att fixa ny tid och då hade de inget förens i april… då har vi körförbud på bilen. Gahhhh! IDIOTER! Men inte mycket vi kan göra åt det… bara att tacka o ta den tiden de har.
Samlade ihop oss och bestämde oss för att åka och storhandla. Å då menar jag S T O R H A N D L A! Jisses kändes som vi va inne på Maxi hur länge som helst. Men vad gör det vill kör ju med självscanning så det är ju redan färdigpackat när man ska ut. Mycket smidigt… trodde vi. Nee dagen till ära fick vi avstämning. Jippi!! Upp med alla grejer ur kassarna igen och börja om från början. Kunde vi inte fått avstämning när vi köpt en eller två saker inte när vi köper en miljard grejjer.
Men nu… nu kan väl inte fler saker gå snett idag eller? Ska inte göra nått mer tror jag inte. Bara va hemma. Lägga sorken, beställa allt för onyttig mat och så krypa upp jämte gosmannen i soffan, titta på tv och ha tända ljus i rummet. Mys mys!
Folk betalar dyra pengar för att anlita proffs barnvakter… eller så köper man en lekhage för massa pengar där man kan sätta sorken så man hinner göra lite saker.
Men det är sååå onödigt. Jag har skaffat mig den bästa barnvakten ever!
Han fulkomligt älskade att sitta i leksakslådan. Han nådde allt han ville, inget rymde och mjukt om rumpan var det. Kanoners!
Idag vaknade Nelis kl 5. Va inte så mycket fara i det, han fick sin flaska och sen somnade han om. Kände lite molande värk i magen men inget att bry sig om så jag somnade också. Men kl 6 när ha brukar få flaskan så vaknade han o va tokledsen och kunde inte somna om. Kunde ju inte ge en flaska till. Försökte få honom att somna igen men inte en chans. Å för att göra allt lite bättre så hade jag fått tokmensvärk bara på den lilla timmen. Tack!
Vanligtvis brukar jag kunna låta honom leka lite i sängen så jag kan sova… men det dög inte heller. Va bara att gå upp. Insåg då hur duktig jag varit som lagt en mysig madrass i hans lekhörna. För där ramlade mamman ihop som en strandad val och låg och halvsov medan han lekte.
Han precis som jag insåg dock att han gick upp allt för tidigt och var därför grinig halvt om halvt hela tiden. Åhhh underbara morgon.
Pinade oss fram ända till frukost. Slängde i honom frukost, på med kläder och swusch ut på balkongen för att sova. Sprang sedan in i sovrummet för att sova jag med. Båda två somnade som klubbade. Jag vaknade dock 15 min senare av att vara torr i halsen… men va faan detta är inte min dag. Somnade om från och till å sov iaf en timme. Nu är jag uppe igen. Hjärnan känns helt hejkonbejkon konstig men va faan ska nog överleva den här dagen också.
…igen. Det brukar bli det varje dag. Alla dagar är dock inte lika. Men idag är det en sån dag då jag önskar att jag slapp gå upp över huvudtaget. Har inget inplanerat idag. Inget jag direkt vill göra. Inga pengar. Suck!
Onsdag… kanske därför man är lite opepp. Dagen mitt i veckan. Inte nära nått. Men imon blir det bättre för då är det snart fredag.
Nehe om man skulle aktivera sig lite… neee. Sitter här en halvtimme till så är det ju frukostdags sen.
Var på gengåvan idag för att kolla efter ett skåp till badrummet. Hittade dock inget skåp. Men istället hittade vi en jättefin Nalle Puh matta till Nelis. Så den fick det bli. Väl hemma möblerade vi om lite light och gjorde en lekhörna. Men som vanligt var det nån annan som ansåg att vi hade fixat en matta till honom och inte till Nelis.
‘Men de kan säkert dela på myshörnan. Vet iaf att sorken gärna har katten nära så att han kan slita honom i svansen.
Å nej! mattan är inte sned. Vi la en madrass under i hörnet för att få till lite mys… men det är nog inte många sorkar som har så mycket ro i kroppen så det kommer mysas. Men man kan ju alltid hoppas.
Skiter i kodningen. Fattade inte. Vek mig för de äckliga förbestämda storleksramarna och nu är headern liten… lite fulare dock ganska centrerad.
Jaja får väl leva med det tills nån snäll html-kodare kommer och räddar mig. Klarade inte av sneheten (vet att det inte heter så… men vem bryr sig) som va innan.
Söker efter nån som är bra på att koda html. För shit vad irriterad jag blir på att min header ligger snett. Har försökt att fixa det själv… men är inte ens lite bra på att koda. Å det lilla kodandet jag har kunnat har ju ramlat ut sen sist.
Så hur FAAAN får jag headern centrerad????
Japp, jag fixade det!
Jag gjorde det!
Helt själv klarade jag av det!
Jag dog inte ens lite!
Det var inte ens läskigt!
TÖNT!
Varför ska jag va en sån fegis? Nu har jag iaf klarat av att ta mig till öppna förskolan för första gången. Å det va riktigt trevligt. Nu stör jag mig mest på att jag inte har gått dit tidigare. Men kan istället glädjas åt att jag hittat nått nytt att fylla mina dagar med. Kanske inte alla dagar. Men en kanske två i veckan iaf. Helt klart måndag em iaf för då var det fik för de med barn upp till 1 år och massa mysigt med sångstund. Kul kul.
Cornelis gillade det nog också. Inget feg, lekte runt med alla leksakerna och tog sig långt ifrån mig utan att bli rädd. De andra barnen använde honom att klättra på, men det verkade inte störa honom, han va så inne i sina grejer.
Längtar redan lite till nästa vecka. Måste vara ett bra betyg.
Fick precis reklamen skjutsad in genom brevinkastet. Reklam från ICA… rabatter på saker som var nytt i deras sortiment. Hittade en salami med brie. Jag är svag för båda så tänkte att kombon måste ju va kanon. Gick in på hemsidan för de som gör den för att kolla hur denna underbara kombination var möjlig. Å vad är då det första som står efter titeln på korvabiten…
Tysk, dansk, holländsk, belgisk, spansk köttråvara.(Packas i Tyskland) Kallrökt.
Jisses, hade de inte tillräckligt många grisar i samma land eller? Äckelpäckel!
I morse när jag vaknade så stod det en sån här i sängen jämte min…
(ingen dålig morgonfrilla) =)
… Dutti liten gubbe. Ställt sig i sängen helt själv. Så när han insåg detta var han tokglad och gjorde om det minst 10 ggr till… bra sysselsättning tyckte mamman då detta innebar att hon fick sova lite till. Efter detta har större delen av dagen gått ut på att stå massa.
Var ut och åkte lite igår. Alla städer kör med dyra fina rondelldekorationer. Men aldrig förr har jag sett en som denna. Tänk vad glada kommungubbarna blir när de kommer tillbaka på måndag. Inte alla förundrat att bo i kuk-köping… eller var det Lidköping?
Å för de som fortfarande inte riktigt förstår…
Gissa hur lycklig pappa blev när vi skickade ett meddelande till honom, när han var i Boden, och skrev…
Hej pappa! Idag har jag strumpbyxor på mig och leker med dockor. =)
Tycker pappan allt är lite grinig som inte tycker pojkar kan leka med dockor. Ska vi allt göra nått åt. Man ser ju t.o.m. hur lycklig han är på bilden som vi bifogade till lilla pappan =)
Beställde kläder till min lilla sork för ett tag sen. Massa fina sommarkläder som jag hoppas inte kommer va allt för stora. Det var dessa kläder vi hämtade på maxi igår.
När jag kom hem och öppnade paketet så insåg jag först att kläderna känns väldigt stora… men han växer nog i dem. Men sen började jag undra. Vi beställde en grön pikétröja strl 86 men inte hittade jag några. Stod visserligen grön piké på en påsen men i den fanns rosa shorts med glitterskärp strl 104. Hur tänkte de som packar då?
Än roligare nu när jag går in på deras hemsida så existerar inte ens dessa rosa shorts. De går helt enkelt inte att beställa. Finns inte… springer aldrig mer!
Mysko! Så tillbaka med shortsen igen. Å en vända till affären… för där packar man ned skiten själv iaf och vet vad man får med sig hem.
Jag tror mitt kid ibland är smartare än mig. Jag tror även att katten är den dummaste av oss alla.
Vid frukost skulle jag testa att ge sorken små bitar av banan och ost att pilla i sig själv. Grejen va bara den att de kladdiga små bananbitarna fastnade ganska fint i bordet och var toksvåra att få upp. Så jag tänkte hjälpa honom på traven och la dem i min hand så han kunde ta dem där i stället. Men inte är han så dum inte. Han tog istället tag i hela min hand och förde den till munnen… så slipper han fippla upp lilla bananbiten själv. Knasunge.
Osten gick bättre, fick riktig kläm på det hela till slut, även om ost kanske inte va så gott. Däremot skäms jag för katten. Han ska alltså va drygt 2 år och är sämre på att äta ost än Nelis är. Var tvungen att hjälpa honom, finfördela och truga. Ändå lämnade han massa dregliga små smulor efter sig. Skärpning kattfan! Tror nog det är han som behöver öva på att äta och inte Nelis.
Blev inte öppna idag. Dock en promenad i solen och så
hämtade vi paketet på Maxi. Solen är så underbar när den tittar fram. Vågar dock inte hoppas på vår än, har ju sett att det ska snöa på fredag igen.
Men ändå gick jag där i solen och funderade på när det är vår… å tror att man vet att det är vår på riktigt när de tar bort allt förbannat grus från vägarna… När de farliga stora maskinerna med gigantisk sopborste drar fram och sprider damm. JA då är det vår på riktigt. Längtar.
Dock såg jag lite vårtecken när jag var i Göteborg. Inte som de fejkade vårtecknen som Polanski skickade till mig utan riktiga. Sådana som faktiskt gick att se på riktigt ute i naturen. Ska ogilla Polanski länge för den fina bilden på snödroppar. Men men… så här såg det ut utanför Sissans och Essans dagis när vi hämtade dem.
Sorken fick sina första skor igår. De sitter som två betongklumpar på fötterna på den lilla. Stackaren! Får hoppas att han lär sig snart.
Efter att jag började men min nya kosthållning så har jag blivit mycket petigare med att läsa innehållsförteckningen på alla saker. Å jag kan lova att det är inte nådigt vad mycket äckelpäckel det är i alla saker som smaklökarna är vana vid. Känner mig helt hemsk när jag äter vissa saker som jag vet har lika många E-nummer som jag har hårstrån.
Förtjockningsmedel… vad gör det med kroppen? Det anpassar ju livsmedlet så vad är det som säger att det inte anpassar kroppen också… blir man förtjockad?
Stabiliseringsmedel… inte faan vill jag bli stabilare.
E621 smakförstärkare… detta är min värsta fiende nu mera. Fick lära mig att man aldrig kan hålla koll på alla E-nummer men ska man ha koll på ett så är det just detta, E621. För detta tillsätter man när man har processat maten såååå mycket att den inte smakar vad den ska längre och för att maten då ska vara ätbar överhuvudtaget och inte smaka skit… japp då pillar man i E621.
För att göra det hela ännu bättre så finns E621 i ungefär allt. Nej inte riktigt. Men kolla själv nästa gång ni går och handlar. Det tar ett tag innan man hittar ett pålägg utan denna nuffra. Å kryddblandningar ska vi inte ens tala om… då är E621 en stående ingrediens.
USCH!
Ännu räddare blir man väl nu när de kanske kommer godkänna köttklister… fy faan! Man hör ju t.o.m. hur äckligt det låter. K Ö T T K L I S T E R ! ! !
Usch igen… får rysningar!
Jag vill kunna äta mat utan att vara rädd för innehållet. Jag önskar att det var korv man köpte när det står korv på paketet. Jag håller nog med panschisarna det va faan bättre förr.
Dagen går sakta. Mycket sakta. Tilläts sova till halv 9 idag. Tackar sorken för detta. Mycket nice. Men sen då? Inte många knop här inte. Funderar idag som många andra dagar på att ta oss till öppna förskolan. Har ju fortfarande inte vågat mig dit. Men det skulle kanske va kul att träffa lite folk, både för sorken och för mig. Men vilken fegis jag är.
Är långensam idag. Mannen har kvällstjänst så nått måste man ju göra. Hade tänkt Maxi för att hämta ut ett paket. Men det ligger ju kvar så skulle ju lika gärna kunna hämta det imon. *Hmm* Nää ska ta mig en ordentlig funderare på öppna… Blir kanske idag ändå.
Nu är vi snart reda för avfärd till Sveriges framsida. GÖTEBORG!!! Lite mat i magen bara, sen ska jag börja kånka ned alla saker för trappen och vidare med alla transportmedel ända fram till SysterYster.
Det är inte lite packning vill jag lova. Helt full packade! Men så är det alltid när det lilla monstret ska med. Minsta människan har störst packning. Konstigt det där… men så är det. Jag fick knappt med mig nått ombyte för det räckte inte platsen i väskan till. Så hoppas att jag inte skitar ned mina byxor för då får jag gå naken.
Å jaha rubriken då? En återkoppling till fullpackad…
När jag gick på gymnasiet hade jag och mina kompisar en period då vi bytte första bokstaven i varje ord med ordet efter. Kanske inte så moget, men kul. Så en dag står vi i matsalen, i den alltid så lååånga kön, på var sin sida om matvagnen. Ganska bullrigt runt om. Dagen till ära hade jag massa packning med mig. Höjer rösten för att kompisen på andra sidan ska höra och ropar “JAG ÄR SÅ JÄVLA PULL FACKAD IDAG!”
Kan lova att det blev tyst i kön. Typiskt mig att lyckas byta på dessa två ord. Rättade mig själv väldigt fort och stod sedan tyst i kön. *hehe* Roligt minne. Som sagt väldigt typiskt mig.
Funderar på att köpa en ny klocka. Men kan inte riktigt bestämma mig. Har bara tills fredag på mig sen går kampanjen ut. Behöver jag ens en klocka. Man använder ju alltid mobilen. Men det kanske skulle va skönt att slippa det ibland.
Sen kommer vi till det ännu svårare. Vad vill jag ha för färg? Är dessa klockor ens snygga? Vad tycker ni… alla få som läser… vilken är snyggast? (om de är snygga överhuvudtaget vill säga).
När man går hemma så som jag gör går inte tankarna kring hur man ska lösa världssvälten eller skapa fred på jorden. Ne det är de små sakerna som egentlige inte har så stor betydelse… det är de som snurrar i huvudet.
Nu till exempel stör jag mig tok på barnmatsburkarna som man kan köpa i affären. Inte på det fakta att de har skitdåliga lock som knappt går att stänga när man öppnat dem, detta är dock irriterande. Nej inte det. Men på storleken eller är det storleken på mitt barns aptit det är fel på. Men det tror jag inte. För mitt barn är ju felfritt, precis som alla andra föräldrar tycker att deras barn är =P
Problemet… Storleken som sagt. Ger jag honom en liten burk så blir han inte mätt. Ger jag en stor burk så får jag slänga massa. Så då tänkte jag… “hmm… en halv stor burk”. Nepp funkar inte, blir ju som en liten… alltså för lite. Men om jag tar 3/4 av en burk… vad gör jag då med den sista fjärdedelen? Då tänker man… “ja men köp två burkar då så räcker det till 3 måltider om jag gör så” Men NEEE det gör det inte. För då blir det ju ändå två mål med 3/4 och fortfarande ett mål på en halv burk. Så för att detta ska funka måste jag alltså köpa 3 burkar, då går det jämnt upp. Men vem faan vill äta samma mat 4 måltider i rad??? Inte jag iaf. Å då antar jag att sorken inte heller vill det.
Detta kanske inte är så stort problem om man tänker att han antagligen kommer börja äta mer mat och då kommer en stor burk vara lagom. Heller inget stort problem när man tänker att jag faktiskt gör ganska mycket mat själv och då kan anpassa portionerna precis som jag vill. Men köpeburkar är ändå ganska smidigt ibland. Å han verkar inte tycka att det smakar så knas som jag gör.
Men men får väl stå ut med detta enorma problem tills sorken har växt i burkarna. =)
Trots peppning från denna bild så fick jag faktiskt lite eld i baken och städade. Va så effektiv att jag nu sitter här och undrar vad faan det var som hände.
Tvätten är i maskin, disken i sin maskin, kläder är vikta, dammet är i dammsugaren, packningen har börjat organiseras, barnet är på golvet och likaså alla hans böcker som jag nyss plockade in fint i hyllan... Men va gör väl det… nu är det ju lite renare iaf. Bara golvtorkning och Annaduschnig kvar nu. Kanoners. Då kan jag slappa lite innan sorken ska ha mat.
Idag lyser faktiskt solen… men eftersom alla skriver om vädret så ska jag låta bli.
Har planerat att ta mig ut ur bunkern. Ända till stora staden Göteborg. Imon. Blir besök hos SysterYster och alla småstrumporna. Kan va ganska skönt att komma bort lite. Samtidigt som tiden går lite snabbare när man har nått att göra. Å tro mig… med alla småstrumporna så har man att göra.
Bestämt att dagen, denna dag, ska tillbringas till städning, tvätt, packning och annat pyssel så att det är fint när jag kommer hem på fredag. Vill även att det ska va fint när Niklas kommer hem och jag vill inte ställa mig och städa så fort vi kommer hem på fredag för att hinna innan han ramlar in. Nepp inte kul.
Så idag ska här putsas. Struntar i den förbaskade lampan på den blå himlen. Har inte tid att dejta den idag, även om det skulle vara behövligt. Men jag gick ju ut med soporna innan det måste ju räknas som nått iaf. Träffades säkert av hela två milliluttar sol, räcker nog säkert att hålla mig pigg i en nanosekund. Gahh… jaja får hoppas att städningen ger mig lite energi istället (för första gången någonsin, men hoppas kan man alltid).
Tant Polanski LJÖG för mig igår. Hon hade inte alls sett dessa fina snödroppar som hon skickade bild på. Nu blev jag deprimerad.
FY PÅ DIG!!!
Måndag igen då… som alltid första dagen på veckan.
Bebisen hänger i gardinen. Har tagit bort honom därifrån ungefär 100 ggr… så nu får har hänga kvar. Tröttnar nog så småningom när han inser att det är en ganska tråkig tygbit eller när han ser katten och börjar jaga efter honom som vanligt. Det roligaste är nog när man säger “NEJ Cornelis! Du får INTE jaga katten!” Då ler han som en tok och lägger i en högre växel på ålandet. Knäpp unge.
Ny vecka som sagt. Det innebär att Niklas har varit borta längre än vad det är tills han kommer hem. Med andra ord… nedräkningen kan börja. Han har passerat halvtid (igår) så nu får jag längta och det blir bara mindre tid kvar. Jiiii!
Han är fortfarande sjuk stackaren. Tre av de 8 blev förflyttade till regementets sjuka idag av ssk. Tydligen hade befälen snackat skit och trott att han maska… mycket tråkigt. Gör ju inte att han känner sig så välkommen. Men förhoppningsvis fattar de väl nu när han blev flyttad att han faktiskt inte mår bra.
Jojo barnet har rymt ut i hallen och håller på att köra över sig själv med vagnen… kanske dags att rycka ut.
